Före polisanmälan

Att bli utsatt för våld eller andra brott i en nära relation är ofta en mycket omtumlande upplevelse. Det kan innebära en svår chock och du befinner dig i en sårbar och utsatt situation när den som begått brott mot dig är en närstående person. Med nära relation och närstående avses vanligtvis någon som du lever tillsammans med eller tidigare har levt tillsammans med, till exempel en partner, en före detta partner, ett barn, ett syskon eller en förälder.

I det här avsnittet kan du läsa om saker som kan vara bra att tänka på om du utsatts för brott av någon närstående. Det finns en checklista med de viktigaste sakerna du behöver göra i slutet av avsnittet. Du hittar också kontaktuppgifter till verksamheter som kan ge dig stöd, hjälp och mer information.

)

Vad har hänt och vad ska jag göra nu?

Att utsättas för våld eller hot från din partner eller en annan närstående person innebär en allvarlig kränkning mot dig. Att utsättas för brott av en närstående i er relation kan vara svårare att hantera än om du utsätts för brott av en okänd gärningsperson. Våld i nära relation inkluderar alla typer av våld mellan närstående och gäller såväl i heterosexuella som samkönade relationer samt mellan barn och föräldrar, mellan syskon och i andra familjekonstellationer och släktrelationer.

Våld i nära relationer kan vara väldigt olika i sitt slag: det kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller materiellt. Våldet blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. När någon använder våld eller hot mot dig upprepade gånger i er relation kan brottsligheten ses som grövre än de enskilda brotten var för sig och det kan i stället bli fråga om något av brotten grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning.

Läs mer om fridskränkningsbrotten i ordlistan

Om du blir utsatt för brott av någon närstående och har möjlighet att larma är det 112 du ska ringa. Om du har fått skador och behöver omedelbar hjälp bör du söka vård, antingen genom att ringa 112 eller genom att ta dig till en akutmottagning. Om läget inte är akut kan du ta kontakt med din vårdcentral eller ringa 1177 Vårdguiden för att få vägledning. Vården dokumenterar dina skador. Det kan vara viktigt vid en kommande förundersökning och rättegång. Om du behöver komma bort från den person som gör dig illa kan du vända dig till exempelvis socialtjänsten eller kvinnojouren på din hemort.

Varför ska jag göra en polisanmälan?

Det finns flera skäl att göra en polisanmälan. För många kan det ha en stor betydelse att gärningspersonen får ta ansvar för sina handlingar och inte kan utsätta fler för brott. En polisanmälan är också en förutsättning för att polisen ska kunna utreda om du har behov av skydd. Dessutom krävs en polisanmälan för att du ska kunna få ersättning.

Illustration av en krukväxt

Reaktioner på våld

Att bli utsatt för våld och hot är skrämmande och kan påverka dig starkt. Det kan kännas extra svårt när det är en person i din närhet som du bryr dig om och litar på som har begått brotten. Människor reagerar på olika sätt på att bli utsatta för våld och hot. Du kan känna dig rädd och otrygg. Du kan bli arg. Du kan få svårt att minnas händelsen. Det kan också vara svårt för dig att tänka på något annat än det som hänt. Det kan vara bra att prata med någon om det du varit med om. Till exempel kan du prata med någon i din familj som du litar på, någon vän, någon som arbetar inom socialtjänsten eller vården eller med någon från en organisation som arbetar med att hjälpa brottsoffer. Det kan ibland vara lättare att tala med någon utanför den närmaste kretsen när det är en närstående som har gjort dig illa.

Många gånger kan det vara minst lika jobbigt att bli utsatt för hot och psykisk misshandel, till exempel att bli kontrollerad, isolerad och psykiskt nedbruten genom kommentarer och liknande, som att bli misshandlad fysiskt. Det krävs inte att du har blivit utsatt för något grovt våldsbrott för att du ska reagera kraftigt på den brottslighet din partner eller annan närstående har utsatt eller utsätter dig för. Vi är alla olika och reagerar på olika sätt. Det finns inget rätt eller fel i din upplevelse av att utsättas för våld och hot. Det är inte du som har gjort något fel utan den som begått brott mot dig.

Checklista

Här finns en checklista med de viktigaste sakerna för dig just nu.

  • Sök vård vid behov.

  • Prata med någon om vad som hänt.

  • Om du har möjlighet spara gärna de kläder du hade på dig vid brottet om du hade fysisk kontakt med gärningspersonen. Lägg i så fall kläderna i en papperskasse utan att tvätta dem innan. Polisen kan behöva dem i sin utredning.

  • Spara eventuella sms, e-postmeddelanden och liknande som innehåller hot och kränkningar som du fått ta emot.

  • Anmäl till polisen.

  • Kontakta socialtjänsten eller en kvinnojour om du behöver hjälp med skyddat boende.

Kontaktuppgifter för stöd och hjälp

Om du vill ha stöd och hjälp eller få veta mer finns här kontaktuppgifter till viktiga verksamheter.

Hälso- och sjukvården

Om du behöver vård kan du vända dig till din region. Nedan finner du en länk till Sveriges Kommuner och Regioners webbplats som har kontaktuppgifter till din region. Du kan också kontakta 1177.

Kvinnofridslinjen

Om du är utsatt för våld och hot kan du ringa till Kvinnofridslinjen som är en nationell stödtelefon som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid. Även vänner och närstående är välkomna att ringa. Samtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen. Om du inte talar svenska eller engelska har Kvinnofridslinjen tillgång till tolk på de flesta språk som talas i Sverige.

Polismyndigheten

Polismyndigheten tar emot anmälningar om brott och utreder sedan de anmälda brotten. De kan också hänvisa dig vidare till andra verksamheter om du behöver någon att tala med om det du varit med om. Om du blir hotad och utsatt för våld kan polisen erbjuda dig skydd.

Socialtjänsten

Socialtjänsten i varje kommun har ansvar för att ge brottsoffer och brottsoffers anhöriga hjälp och stöd. Nedan finner du en länk till Sveriges Kommuner och Regioners webbplats som har kontaktuppgifter till din kommun.

Stödlinjen för män

Om du är utsatt för hot och våld i en nära relation eller sexuella övergrepp och över 18 år kan du ringa till Stödlinjen för män, en nationell stödtelefon som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid. Stödlinjen är öppen alla dagar klockan 7–21. Det är kostnadsfritt och går att ringa anonymt. Även närstående är välkomna att ringa.

Stödlinjen för transpersoner

Transpersoner, inklusive ickebinära, från 18 år som utsatts för hot och våld i en nära relation eller sexuella övergrepp kan ringa till Stödlinjen för transpersoner, en nationell stödtelefon som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid. Stödlinjen är öppen alla dagar klockan 11–19. Det är kostnadsfritt och går att ringa anonymt. Även närstående är välkomna att ringa.

Brottsofferjouren

Brottsofferjouren är en ideell organisation som stödjer offer för alla typer av brott.

RFSL Stödmottagning

RFSL Stödmottagning erbjuder stöd till hbtqi-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Stöd sker genom samtal på plats, telefonsamtal eller e-post.

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks

Roks är en riksorganisation för ideella kvinno- och tjejjourer som erbjuder praktiskt och emotionellt stöd till kvinnor som utsatts för övergrepp.

Unizon

Unizon är en riksorganisation för ideella kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som erbjuder praktiskt och emotionellt stöd till kvinnor som utsatts för övergrepp.

Lämna sidan direkt Dölj ditt besök